Vi har tagit kväll här hemma, både badat och ätit kvällsmat.
Nu blir det lite tv-mys innan sängen ropar. Det är ju premiär av den nya serien "en unge i minuten", klockan 21:00 i tv4. Vi har verkligen sett fram emot programmet så nu hoppas jag att det är något att ha. Jag tänker att det kan vara lite förberedande, bara jag inte blir helt avskräckt... Det finns ju ingen återvändo oavsätt vad.

Händer hos er ikväll?

Läste precis ut boken.
Rekommenderar den till den som är sugen på något lättläst. Hon skiver verkligen underhållande och man känner verkligen igen sig.

Klockan är 03:30 och här sitter jag. Verkar som om det blir en sömnlös natt igen.
Fattar inte hur svårt det kan va, jag har egentligen fyra sidor att sova på, magen har begränsat antalet till två... så hur svårt kan det va att välja höger eller vänster. Det är ju bara två alternativ. Jag borde egentligen vara glad för att jag bara har två alternativ att välja på men nej, inget av dem fungerar ju. 

Jag blir galen på allt vändande, höger vänster, vänster höger. Dessutom är det inte bara att vända sig som man så fint gjorde förr utan det ska va en himla kamp. Tacka den som designat vår säng, utan de små kanterna i huvudändan hade jag aldrig kunnat ta mig runt.

Nu har jag i alla fall tagit in både täcke och kudde till soffan, vill inte väcka Hampus som sover så fint.
Tänkte nu börja läsa en bok som heter "Hjälp, jag ska bli morsa!", fick den av Ann-Christin innan idag när de var här på fika. Tack så mycket!

Alltså jag fattar inte varför det ens ska finnas folk som jobbar där.

Man ringer dit, vilket både jag och Hampus har gjort några gånger den senare tiden, man får inget svar på sin fråga. Jag har ringt om samma grej tre gånger nu och fått tre olika svar, ska jag välja vem jag vill tro på eller hur ska man göra. Mina uppgifter hos dem stämmer inte, har sagt de till dem men de verkar inte bry sig.

Hur planerar man sin ledighet? Det är 39 dagar kvar till beräknad förlossning och jag har inte ens skickat in mina papper för jag fattar ingenting.

Måste man ta ut 90 dagar på lägstanivå eller hur funkar det? Som sagt jag fattar inget och tydligen så gör inte dom som jobbar på försäkringskassan det heller.

Någon som vet? Hur har ni gjort?

Nu kom den, som jag har längtat, mitt tredje nummer av tidningen mama.
Så nu lutar vi oss tillbaka tar en kladdkakemuffins, känner bebisrörselser och bara är.

En skön stund av njutning och jag gillar det skaprt.

 

 

Just nu på ÖB säljer de ut sina babykläder för 29:-/st
Så jag och Hampus åkte dit för att titta lite, vilket resulterade till tre bobys och ett par byxor.
Känns bra att fylla ut bebisgarderoben lite, i helgen åker vi till lindex för att titta vidare.
Har lite rabattkuponger där samt att de just nu är ta 3 betala för 2 på alla barnkläder där.

...som låg i min mage så hade jag fötts idag, exakt på dagen.
Jag föddes den 30 Augusti 1990, i mitten av graviditetsvecka 35.
Ganska läskigt att tänka så.

Jag var 45 cm lång och vägde 2280kg.

Himla skitcykel. Jag som hade bestämt mig för att cykla till vättersnäs!
Självklart så ska cykeln vara sönder och jag märker inte det förrän jag har kommit till KFUM.
Jag kämpade som den höggravida-kvinna jag är för att få upp cykeln ur cykelförådet, tillslut efter många om och men så lyckades jag. Jag satte mig på cykeln och började trampa, kände att det var lite trögt så jag växlade tills det började kännas okej. När jag kommit förbi pizzerian och svängt höger mot vättersnäs så blir det trögt igen och det känns som om cykeln verkligen släpar i marken. Grusigt som det är så hör man verkligen cykeln på flera meters avstånd. Det enda positiva är väl att ljudet av cykeln döljer mitt flås.
Jag kliver av för att titta vad det är för fel. Självklart så är de punktering på bakhjulet, det är till och med så illa att gummit knappt sitter kvar. Suck och stön, jag blev så himla förbannad, varför just nu.
Jag fick lov att släpa cyklen en bit för att ställa den mot en vägg, så nu står den där. Får väl ta och hämta den sen eller nått.

I vilket fall så tog jag mig dit jag skulle och jag gjorde det jag skulle. Efter att ha gått dit, stått och klippt i en dålig ställning så var jag helt slut. Gick några meter och förvärkarna började sätta igång. Kul, tänker jag, det är verkligen inte min dag idag. Försöker ringa Hampus, inget svar. Ringer min bror som säger att han han hämta mig om han får 20 kronor. Haha! Ja, jag fick lov att gå med på den dåliga dealen, höll ju på att dö.
Det gick förbi ett gäng killar och jag säg verkligen framför mig hur de skulle få förlösa mitt barn om jag fortsatte en meter till.

Nu är jag i alla fall hemma och bebisen är kvar i magen. Väntar nu på att Hampus ska komma hem, så vi kan åka och handla och hämta min skitcykel.

40 dagar kvar till bf, det är alltså inte ens en och en halv månad kvar.

Alla jag träffar säger "snart är det dags", men du som har varit gravid vet hur det är de sista veckorna.
PAIN, man sitter bara hemma, alla jobbar så det är ganska ensamt. Inte för att man orkar göra så mycket annat än att sitta hemma heller men ändå. Man väntar liksom inte på att bebisen ska komma nu, men bara för att det inte finns så mycket att göra om dagarna så blir det ändå att man väntar undermedvetet.
Man räknar ner och tycker att fyrtio dagar inte är så mycket men om man ska sitta såhär dag ut och dag in så, tro mig, det kommer kännas som en evighet.
Men fyrtio är bättre än hundra i detta läget, dessa månader har gått fort men det får gärna gå lite fortare nu i slutet.

Längtar ju efter dig!

Har fått lite problem med mina tänder, men det är vanligt under graviditeten.
Pratade med en tandläkare imorse som sa att jag ska börja skölja munnen med hexadin som är bakteriedödande.
Det nämligen fått irriterat tandkött och såvidare.
Hoppas att det går över och att det verkligen beror på graviditeten. Skulle ju vara surt att behöva gå till tandläkaren och betala flera tusen.

6 veckor kvar till beräknad förlossning. Tiden går fort men inte tillräckligt fort.
Jag kan sova bättre på nätterna, det är svårt att veta hur man ska ligga men jag vaknar inte lika mycket längre...
Kan bero på att bebis ligger rätt, Hampus och jag har bytt sida i sängen (kände mig mer trygg efter det, och nej jag ska inte kolla på mer skräck) och så kissar jag inte lika ofta på nätterna längre, men jag brukar vakna men då är jag vaken en timme eller två sen somnar jag igen, helt okej för mig.
Jag har börjat få riktigt ont i ljumskarna men det ser jag bara som positivsmärta, kroppen förbereder sig ju inför förlossningen. Längtar! 

---

Det är inte ovanligt att modern får ont i ryggen eller bäckenet i det här stadiet. Anledningen är att ligamenten och musklerna i korsryggen har mjukats upp av graviditetshormonet relaxin. Även barnets tyngd påverkar bäckenet att vidga sig inför förlossningen. Brösten är nu tyngre och bröstvårtorna blir större.

Ditt barn är omkring 33 cm långt från huvud till stjärt och väger ca 2,6 kg. Barnets centrala nervsystem håller på att mogna, matsmältningsapparaten är nästan färdigbildad och lungorna är vanligtvis helt färdiga. Risken för andningsproblem om barnet föds nu, är mycket mindre jämfört med för några veckor sedan. Nittio procent av alla barn som förds i denna vecka överlever utan några allvarliga men. Nu börjar barnets armar och ben bli knubbiga och fina. Barnet har väldigt lite rörelseutrymme så det fyller ut nästan hela livmodern och tvillingar är ännu mer trångbodda.

//Gravid.se

Igårkväll satt jag och tittade på lite gamla bilder på mig, vänner, bröllop, förlovning, Hampus, familjen... Ja, bilder på allt möjligt helt enkelt.
Och helt ärligt jag kan verkligen inte förstå att jag har varit så liten och smal, haha. Jag minns inte ens hur det var att inte ha denna 10 kilos klump farmtill. Jag kan inte ens komma ihåg att jag har varit utan denna mage. Detta tycker jag är ett tecken på att magen snart har gjort sitt.

Något som jag inte heller förstår är hur jag någonsin ska kunna komma tillbaka till min kropp som en gång var.
Det känns som om när bebisen har kommit ut så kommer jag ha en mage som hänger ner till mina knän, kanske var att ta i. Men det kommer i alla fall vara så att när jag ska knäppa mina byxor så måste jag först lyfta magen för att komma åt knappen. Kanske inte, vi får se hur det blir om cirka 43 dagar.

Det är i alla fall väldigt häftigt hur kroppen fungerar!

Cajsa har gått hem. Otroligt roligt att hon kom hit idag, vi pratade en massa och skrattade en hel del.
Vi tittade på balfrisyrer till hennes bal som är den 9 Juni och inte den fjärde som jag fick för mig flera gånger ikväll.
Bebisen har gett ifrån sig en massa roliga rörelser men det är ju bra att vi kan skratta åt den lilla innan den ens har kommit ut.

Cajsa frågade mig även om jag var rädd inför förlossningen. Självklart svarar jag att jag är nervös och lite rädd men att den ska ju ut vare sig jag vill eller inte. Och som Cajsa sa, det är ju lite sent att ändra sig nu... Vilket det verkligen är och vilket jag absolut inte vill.

Cajsa tyckte då att det är exakt som när hon ska åka karuseller på Liseberg...
Man sätter sig, blir rädd, vill gå av men sen är det ju gjort och det går ju alltid bra. Och man gör om det!

Kanske är det så, ska försöka tänka så när jag ligger där i förlossningssalen. Det är bara som att åka karusell, bara åka karusell.


Vännen du är för bra, gillar dig skarpt!

Ska jag oroa mig?

Var hos vår barnmorska idag, älskar verkligen att gå dit. Är jättenervös varje gång men när jag kommer därifrån så känns det så himla bra. Allt ser bra ut, bebisen mår kanon och det är som det ska helt enkelt... Kan man bli gladare än att höra att ens allt mår bra?!

Mitt järnvärde har blivit bättre, blodtrycket var exakt som det skulle, allt var bra med mig med helt enkelt.

Hon klämde en massa på min mage och förklarade hur h*n ligger... Huvudet ligger ner, rumpan upp, ryggen åt vänster och fötter&ben till höger. Hon förklarade även att den tittade åt vänster. Hur hon nu kan känna det är något som jag verkligen inte kan förstå. Hon visade till och med hur stort bebisens huvud var, snacka om att vara duktig på sitt jobb. Jag är helt fascinerad!

Något hon också sa var att jag knappt har samlat på mig något fett under graviditeten. Det är liksom mer bebis än fett sa hon... Hur man nu ska tolka det?! Jag har ändå gått upp cirka 10kg, hur mycket kan bebisen väga då om det inte är något fett? Okej att det är mycket vatten och sånt men ändå.

Men men, jag är bara glad att det inte är så mycket fett. Blir lite lättare att bli av med alla graviditetskilon då.

Nu har vi bokat in de resterade gångerna hos BM, tre gånger kvar ser det ut som nu om vi inte går över tiden.
Vilket vi säkert kommer att göra eftersom att jag absolut inte vill.
Hade jag kunnat välja så hade jag helst sett att bebisen kommer några dagar innan BF så att jag inte är beredd. Jag vill helst inte sitta här och vänta dag ut och dag in... Men nu är det ju så att man inte får bestämma så vi får helt vara glada över hur det än blir. Vilket vi är, bara h*n kommer ut frisk och hel.

Vi har kommit in i en period där jag verkligen älskar att titta på dokumentärer och program om förlossningar... Kanske är ett sätt att ladda inför min egna förlossning, det är i alla fall vädligt intressant, lärorikt, spännande och roligt att titta på såna dokumentärer av alla möjliga slag.

Tidigare har jag och Hampus tittat på barnmorskorna som gick på svt, nu tittar vi mycket på en serie som heter förlossningskliniken som går att titta på, på tv4play.

Och nu äntligen ska det börja en ny sån dokumentär/serie på tv4, en unge i minuten heter den och har premiär den 7 mars klockan 22:00. Jag och Hampus kommer lätt sitta klistrade i soffan, kommer ni?

Nu är jag trött på att vara sjuk, dock så verkar det inte hjälpa att tänka så.
Men idag ska jag i alla fall försöka få någon nytta gjord.

Nu har jag snart varit hemma i tre veckor, tre veckor av ångest över att man inte orkar göra någonting.
Den senaste tiden har jag mest varit säng- eller soffliggandes. Visst låter det som roliga dagar, den enda jag tror är avundsjuk på min så kallade ledighet just nu är nog Hampus. Han hade lätt bytt plats med mig och jag hade gärna bytt med honom om jag nu hade orkat jobba.

I alla fall... när jag ligger här hemma och bara tittar in i väggen, och för omväxlingens skull tittar upp i taket och tillbaka till väggen igen så kommer man på en massa saker som bör göras.
Mitt liv just nu består mer och mer av så kallade todo-listor, detta måste vara en atbetsskada från Mc donalds eftersom att vi alltid har en dagens todo-lista liggandes där. Man kan förklara en sånhär listan ganska enkelt, det är nämligen precis som det låter. Alltså en lista med saker som man ska göra helt enkelt.

De senaste dagarna har det skapats en massa listor, i stort sätt en för varje rum i lägenheten på saker som jag tycker att vi ska ha fixat inom den närmaste tiden. Visst låter det knäppt, jag är ledig och har all tid i världen att njuta, träffa vänner och slappna av men då sitter jag här hemma och skriver listor på saker som måste göras.
Jag tror nog att jag har blivit knäpp eller så är jag bara så gott som höggravid.

Idag har jag i alla fall börjat fixa lite todo-er. Listan är väldigt lång och det kommer säkert att ta tid för mig att bli klar. Har ju som sagt vad några dagar på mig innan liten kommer.

Dagens föräldraträff blev inställd eftersom att en av dom som håller i träffarna var sjuk.
Men det är lika bra, vi hade inte gått ändå. Känner mig just nu... död. Skulle kunna göra vad som helst för att bli frisk nu känner jag.

På föräldraträffen idag skulle någon från försäkringskassan komma och prata, skulle vara bra att fått höra vad dom skulle sagt eftersom att det är en sjukt krånglig djungel det där med föräldraledighet. Tänkte att jag ska sätta mig och läsa lite på deras hemsida börjar bli dags att bestämma hur man ska göra.

Träffen blev i alla fall framflyttad till den 9 mars om jag förstod det hela rätt, vilket jag hoppas att jag gjorde. Kan bli lite dumt annars.

Yes! Äntligen en ny vecka. Okej, tiden går rätt fort. Men jag börjar bli lite smått trött på det här nu.
Jag vill kunna sova, andas och bli människa igen. Framförallt så vill jag väl bli frisk men förkylningen verkar inte ge sig, läste att det kan vara svårare att bli av med en svår förkylning som gravid?!
Jag har börjat känna ett tryck neråt, lite läskig känsla men helt normalt sägs det.
Egentligen skulle jag vilja få ut bebisen nu, men känns bra om h*n får stanna några veckor till för att bli stor och stark. Längtan blir bara större och större. Och jag är lite smått nervös inför förlossningen men känner ändå att det kommer gå bra... Ut ska den ju vare sig jag vill eller inte.

---

Vid varje besök framöver mäter man på de flesta MVC blodtryck och urinprov. Däremellan mäter man ditt blodvärde samt blodsocker. Barnets hjärtfrekvens fortsätter barnmorskan att följa kontinuerligt, med start runt v.25 och fram till förlossningen. Nu kanske du märker att dina ringar inte passar längre, att händer och fötter svullnar, detta beror på att vätska samlas i kroppen. Tänk på att inte förvärra det med att använda åtsittande kläder som bromsar blodflödet. Din kropp har ökat mängden blod med 50 % under graviditetens två första tredjedelar men från vecka 34 håller sig blodmängden konstant fram till förlossningen. Omkring denna vecka är moderkakan fullmogen och därefter börjar den åldras.

Barnet är ca 32 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 2,3 kg. Det kan skilja på ljus och mörker. Om solen skulle lysa på magen kommer barnet att bada i ett rött sken. Naglarna på de pyttesmå fingertopparna är vassa. Nu kan barnet själv bekämpa lätta infektioner med sitt immunförsvar. Det är för stort att flyta omkring i fostervattnet och rörelserna blir större och långsammare. Ibland kan en del barn fixera huvudet i denna vecka, det vill säga lägga sig tillrätta i bäckenöppningen. Ungefär 3-4% av alla barn lägger sig med stjärten eller benen ned mot bäckenöppningen s.k. sätesbjudning/fotbjudning. Då är det möjligt att en läkare försöker få fostret att vända sig rätt i livmodern, men det sker först i vecka 37 och kallas yttre vändning. Läkaren försöker då genom försiktig massage av buken förmå barnet att göra en kullerbytta i magen. Detta sker i regel på sjukhus under övervakning av mor och barn. Är det tvillingar som ni väntar kanske bara ett av barnen lägger sig med huvudet mot bäckenöppningen, medan syskonet lägger sig intill.

//Gravid.se

Idag är det verkligen livat i magen, bebisen är verkligen jätteaktiv. Tror verkligen att h*n trivs där inne, känns som det i alla fall... Men jag hoppas ändå att h*n vill komma ut inom de närmaste 49 dagarna.

Jag och Hampus har suttit och klappat magen sen han kom hem idag och man känner verkligen bebisens alla kroppsdelar hur noga som helst. Vi har verkligen fått respons när vi smeker och pratar med magen, så sjukt mysigt.
Hampus blev nästan lite rädd en gång, han trodde typ att han bröt något på bebisen. Haha, nu låter det som om vi verkligen slår sönder magen. I vilket fall som helst så var det inget som bröts.

Men det är lite läskigt, ibland kan det kännas som om h*n flaxar med armarna och som om h*n ska sparka ut urinblåsan. Undra om det är möjligt?! Tror nog inte det men det känns verkligen som det.

Kommer ihåg i början av graviditeten, då jag och Hampus satt och tittade på olika bloggar och på youtube där folk lagt ut videos på bebisrörelser och vi tyckte det såg jätteläskigt ut... Hampus kunde knappt titta för att han tyckte att det såg så obehagligt nu.
Men idag satt vi här själva och såg varje liten rörelse. Stort!

Igår när jag skulle försöka somna så hittade jag verkligen inte något bra sätt att ligga på.
Helt seriöst så har det blivit skitsvårt... Magen kan jag som sagt vad inte ligga på, längtar tills jag kan göra det igen.
Ligger på jag rygg så känns det som om jag ska kvävas. Sen återstår den stora frågan om jag ska ligga på höger eller vänster sida. Det brukar bli den högra sidan men nu när jag är sjuk så vill jag helst ligga på rygg.

Så jag låg och bytte sovställning var och varannan minut. Tillslut förstod väl Hampus min frustration och skulle lugna mig.

Hampus sa så såhär: Men Hanna, du har ju fått havandeskappenning och får gå hemma hela dagarna nu eftersom att det är tungt som jobbigt. Det är ju så att du ska kunna vila på dagarna och bara kunna sätta dig i soffan för att bara ta det lugnt.

Till svar fick han (med en tjurig ton): Ja, men det är ju inte så himla lätt när man inte vet hur man ska sitta.

Snacka om dagens ilandsproblem.