Jag har verkligen börjat känna att jag vill ha klart allt nu eller i alla fall så fort som möjligt.
Jag vill bli klar med skötbordet, få upp sängen och så vidare.
Imorgon åker vi till ullared för att införskaffa det mesta som är kvar att köpa innan bebisen tittar ut.

Mår lite smått illa, tror att det kan ha att göra med att jag känner mig stressad eftersom att jag verkligen vill få klart allt innan liten tittar ut. Haha, har nog blivit lite knäpp efter allt som hände igår.

Ringde till BM innan eftersom att jag idag har extremt ont i magen och det går verkligen inte över.
Jag fick förklara hur det kändes och sa även att jag aldrig kännt något liknande under hela graviditeten. Jag har haft sammandragningar tidigare men det har aldrig gjort ont, visst har det kännts lite obehagligt men aldrig har det varit smärtsamt.

BM sa till mig att det är viktigt att jag vilar och tar det lugnt nu resten av graviditeten. Hon sa även till mig att ringa till förlossningen. Jag tyckte att det lät helt galet, varför ska jag ringa till förlossningen. Jag har ju liksom 75 dagar kvar till beräknad förlossning, jag ska ju inte ha barn förrän i april.
I vilket fall som helst så ringde jag till förlossningen och sa att min BM sagt åt mig att ringa, jag fick förklara hur det kändes vilket är sjukt svårt att göra. Hon sa åt mig att åka in för undersökning.

Efter det samtalet blev jag helt ställd. Jag ville ju bara att de skulle säga att det inte var någon som helst fara och att jag typ skulle ta en alvedon eller nått.
Jag ringde till Hampus, rädd som jag var så började jag gråta. Jag sa till honom att vi skulle åka in för undersökning på förlossningen. Han blev nog lite förvånad när hans fru ringer 75 dagar innan BF och säger att vi ska på undersökning. Kan tänka mig att han bara hörde ordet förlossning.
Han fick i alla fall sluta jobbet och komma hem.

Under tiden som han åkte hem från jobbet hann det tänkas en massa tankar: vi har inga kläder, sängen är inte ihopsatt, inga blöjor... Vi har verkligen ingenting.
Jag såg verkligen framför mig hur det skulle bli, vi kommer hem med bebisen och får sätta ihop sängen medans h*n ligger på golvet. Haha. Usch det var verkligen hemskt.

Nu har vi i alla fall varit där. Det gick bra, hon sa att hon kunde känna att jag hade kraftiga förvärkar. Men det såg bra ut, bebisen har lagt sig till rätta alltså med huvudet ner. Vi skulle vara uppmärksamma om det inte gick över eller om det blev värre, annars var det jättebra.

Det känns bra att det inte var något farligt eller att bebisen hade bestämmt sig för att komma ut. Jag vill gärna på färdigt det mesta först. Nu har vi också fått se den riktigt förlossningen, det var kul. Kändes bra också att Hampus inte tyckte att det kändes jobbigt eller att han svimmade... sjukhus rädd som han är.

Här går det undan, vecka 30. Alltså är det 11 veckor kvar till beräknad datum. Det börjar verkligen kännas att det närmar sig. Foglossningen blir värre och illamåendet är tillbaka på morgonen, tror att det har att göra med att jag inte kan sova på nätterna. Toalettbesök... jämt, tror ärligt talat att jag kappt hinner somna om mellan besöken.
Men det är som sagt vad 11 veckor kvar till beräknad förlossning, första mötet med min älskade skatt.

---

Nu börjar det bli viktigt att tänka på hållningen. Barnets tyngd kan kännas som den försvårar balansen och frestar på ryggen. Många kvinnor känner sig andfådda oftare, eftersom det helt enkelt är jobbigare att förflytta sig. Dina lungor måste ta upp ca 20 % mer syre och stöta ut mer koldioxid med varje andetag, eftersom du också andas för ditt barn. Känner du oro inför förlossningen bör du ta upp det på MVC.

Kanske känner du att du vill spendera mer tid hemma nu i slutet av graviditeten.

Ditt barn väger ca 1,6 kg och är ungefär 27 cm långt från huvud till stjärt. Den tidiga kroppsbehåringen - lanugohår - börjar försvinna. Ibland kan fjuniga strån finnas kvar vid födseln, men de faller av under de första veckorna. Håret på huvudet blir tjockare och barnet öppnar och sluter sina ögonlock. Benmärgen har till uppgift att producera röda blodkroppar och tar nu över detta från levern. Skelettet hårdnar och lungorna, hjärna och muskler mognar ytterligare. En del barn börjar redan nu att lägga sig med huvudet i bäckeningången. Det är den vanligaste och enklaste födelsepositionen. Hårda sparkar upp mot bröstkorgen och ett ökat tryck mot bäckenbotten, där barnets huvud pressar på, kan bli kännbart. Barnet är mycket medvetet om förvärkarna även om du inte märker dem.

//Gravid.se

Sitter och försöker få i mig lite frukost nu. Har inte sovit bra på flera dagar... att det ska vara så svårt.
Jag lägger mig tidigt och somnar inte så värst sent, men när man ska behöva gå på toaletten med 1,5-2 timmars mellanrum så hinner man aldrig somna in. Inte nog med det, självklart så ska katten vakna vid halv sex för att söka sällskap.

Inatt när jag vaknade var jag till och med så trött att jag gick in i väggen påväg tillbaka från toaletten.
Och bättre lär det ju inte bli, bebisen i magen blir ju bara större och större och kommer självklart behöva mer plats, vilket troligtvis gör att toalettbesöken kommer bli allt fler.

Idag var vi hos barnmoskan på kontroll, allt såg bra ut sa hon. Så skönt, jag blir alltid så lättad efter att jag har varit där. Bara orden att bebisen i magen mår bra är helt fantastiska.
Sen förra gången hade SF måttet ökat från 23 till 28, inte för att jag vet vad det betyder riktigt men det var bra sa hon. Järnvärdet, blodsockervärdet och blodtrycket var bra, sa hon. Vilken tur, då får liten stanna kvar i magen ett tag till :)

Vi gick igenom förtidigfödsel och så pratade vi även om risken att vi får åka till värnamo eller eksjö när det väl är dags. Det beror på hur många som föder just då. Skulle nog kännas lite jobbigt att åka ifrån Jönköping men samtidigt lite skönt på ett sätt.

Hjärtslagen på knodden låg på 135 men pendlade lite uppåt. Vi fick se en bild på en bebis som var född i vecka 29, så liten men ändå så utvecklad. Det är svårt att förstå att det liggen en sådan liten sötnos i min mage.

Usch, idag är det en såndär dag som jag verkligen känner mig som en flodhäst. Jag kan inte förstå att jag ska bli ännu större, för det borde jag väl bli om liten inte ska ut förrän 12 april.
Jag vet att jag inte har gått upp extremt mycket under graviditeten eller att det syns så värst mycket på andra ställen än magen. Men i vilket fall som helst så har jag kommit till ett stadie där jag verkligen har tröttnat på magen och tycker att det skulle vara skönt att bli av med den samt lite rumpa och lår.

Haha. Herregud, lyssna på mig. Jag är gravid och det viktigaste är inte att jag känner mig snygg utan att bebisen i magen mår bra, eller hur?

Jag får helt enkelt försöka njuta av de sista veckorna av graviditeten. Det är ju trots allt bara graviditetskilon som ska bort sen.

Läste precis på en sida att det är bra att dricka mycket vatten under graviditeten, helst kallt.
Undrar vad de menar med det? Finns väl ingen som brukar hälla upp ett glas med varmt vatten och dricka eller?
Tycker att vissa gravidsidor är lite knepiga.

Idag på jobbbet kom en gammal jobbarkompis på besök med sin lilla kille på två månader. Så sjukt söt.
Man kan ju inte annat än att bli sugen. Känns skönt att jag har en liten i magen redan annars hade jag väl dött av avundsjuka ;)
Längtar så in i norden efter min lilla skatt nu. Så pass mycket att jag helt ärligt funderar på att ligga och pressa lite ikväll och hoppas på något. Tror dock inte att det funkar och det kanske är lika bra att liten får stanna kvar i magen någon vecka till i alla fall. H*n kommer ju komma ut förr eller senare och det lär vara en av de bästa dagarna i mitt liv.

Ursäkta? Vad menar du med det?

Jag har aldrig fått kommentarer för min mage ifrån någon som jag inte känner. Eller jo en gång, så var det någon som frågade om jag var gravid men det räknas knappt. Idag har jag fått kommentarer där personen är helt säker på att jag är gravid. Den första frågade när jag skulle ha. Jag svarade stolt den 12 april och då visade sig att denna kvinna skulle ha en månad före mig. Den andra sa bara: Lycka till med magen!
Den tredje som var en insjunken gubbe på 70+ med puckelrygg, (bra beskrivning enligt mig själv).
Det enda han sa till en början var: Du sover visst inte på nätterna?! Jag som inte fattade något, tittade på honom och log. Tror inte att jag sa något försökte mest få honom att betala, de äldre kan ju ta lite tid på sig och fattar man då inte vad de snackar om kan det vara lite jobbigt. Tillslut hade han betalat och fått sin växel tillbaka. Och då säger han: Ne, jag bara skojjar med dig, men det blir väl roligt är bebben kommer.
Jag fattade fortfarande inte vad det var han menade utan det tog ett tag. Tydligen så trodde denna stackars pensionären att jag spenderade mina nätter med att tillverka barn iställer för att sova.

Dagens höjdpunkt, höll på att bryta ihop när poletten väl föll ner. Det är verkligen inte en kommentar man tror att en man över 70 ska slänga ur sig. Man kan tro att jag blivit utsatt för pernsionererna i "pensionärs jävlar".

Idag gick startskottet för föräldraträffarna. Vi ska träffas vid sju olika tillfällen, dock blev nästa träff inställd och den sjunde träffen är en så kallad återträff kan man säga.

Det var trevligt och mycket bättre än vad jag trodde. Vet inte riktigt vad jag ska skriva om träffen eftersom att det verkade vara lite känsligt om vad man fick och inte fick dela med sig om utan för träffarna. I vilket fall så ska jag gå dit nästa gång med, alltså den 2/3.

Idag fick vi mest bara lära känna varandra litegrann, eller i alla fall se vilka de andra var. Det var två andra par med och så skulle det vara ett par till men de dök inte upp, får se om de kommer nästa gång. Vi pratade lite om allt möjligt, så som hur det fungerar i kroppen och hur vi tror att det kommer bli när man kommer hem med bebisen.

Vi fick även höra hur viktigt det är att man gör som man själv vill och inte låta någon annan bestämma eller uppfostra barnet åt än. Och att man är mycket ensamma i början eftersom att det kan ta upp till två månader innan man har lärt känna barnet och fått in rutiner. Det var även viktigt att man träffade folk i sin egna takt efter förlossningen.
Kändes bra att höra detta av någon annan, då vi själva har pratat om att vi kanske först vill komma hem från sjukhuset innan vi träffar folk och verkligen vill vara ensamma och träffa folk i vår egen takt.

Redan efterförsta träffen börjar det snurra massa i mitt huvud. Hur ska det egentligen bli? Kommer folk i min närhet att förstå? Jag vill inte ha någon som kommer hit varje dag eller någon som ska bestämma och tro att den vet vad som är bäst. Men jag tror och hoppas att folk kommer att förstå, det är trots allt vår egna familj.

Nästa gång ska vi gå igenom förlossningen och lära oss att andras.

Tror jag avslutar inlägget där så att jag inte råkar prata förmycket om något jag inte ska.

Ny graviditetsvecka idag, vecka 29. Nu har vi kommit långt. Jag mår bra, illamåendet jag skrev om förra veckan börjar avta men återkommer bara när jag är hungrig så jag får se till att alltid ha mat eller dylikt nära till hands.
Dock har foglossningen dragit igång rejält, tror ibland att jag ska gå av.
Förlossningstankarna har börjar smyga sig på, jag kan inte säga att jag är jätteorolig men lite smått nervös speciellt när människor man träffar säger: Nu är det inte långt kvar? Är du orolig över förlossningen? Osv.
Visst är jag lite smått nervös, antar att det kommer bli värre ju närmre BF vi kommer, men vi kvinnor har ju alltid fött barn med eller utan sjukhus och bedövning. Det finns ju till och med småflickor som har fött barn. Så svårt ska det väl inte va? Eller? Jag försöker intala mig det.
Även att jag inte märker det så går tiden faktiskt fort och vi närmar oss, tänk att om två veckor har vi passerat vecka 30. Då är det bara 10 veckor kvar, helt sjukt. Idag är det 84 dagar kvar till BF.

---

Från denna graviditetsvecka erbjuder MVC ofta kontroller varannan vecka. Förmodligen känns det nu som om alla organ trängs undan av magen och barnet. När du börjar närma dig slutet av din graviditet känns benen ofta tunga och trötta. Räkna med att du behöver extra mycket vila. Trycket på venerna som leder blodet från benen tillbaka till hjärtat kan ibland bli för hårt, och det kan leda till åderbråck. Många kvinnor börjar nu fundera på den förestående förlossningen. Skriv gärna ned dina tankar om att vänta och föda barn. Det är ett bra sätt att bearbeta det du har framför dig.

Barnets vikt är ca 1,4 kg och längden runt 26 cm från huvud till stjärt. Det fortsätter att lägga på hullet, samtidigt som hjärnan och de inre organen växer till sig. Nu finns det inte plats för akrobatik konster i livmodern längre, men barnet kan fortfarande sträcka ut sig och sparka. Barnets huvud står i proportion till den övriga kroppen. Hjärnan växer mycket snabbt och gör så att de mjuka skallbenen pressas utåt. Vindlingarna som är karakteristiska för hjärnans utseende, blir allt fler eftersom den blir snabbare och kraftfullare samt förbindelserna mellan nervcellerna ökar. Hjärnan kontrollerar nu andning och kroppstemperatur. I ögonhålorna rör sig ögonen och barnet börjar bli känsligt för ljus, ljud, smaker och lukter. Det kan också skilja på naturligt och artificiellt ljus genom livmoderväggen.

//Gravid.se

Inte då utan nu har en kompis fått sin lilla bebis. Det blev en liten flicka.
Grattis Mari, hoppas att ni mår bra.

Blir alldeles tårögd!

Längtar som bara den tills min lilla bebis tittar ut nu.
Som sagt 84 dagar kvar till BF.

Haha, alla säger olika. Antingen är det ny vecka idag eller imorgon.
Vi säger att det är imorgon. Hittade en annan blogg som har samma BF som mig och hon byter vecka på onsdagar.
Så från och med nu är det ny vecka på onsdagar.

Här kommer en bild på magen ifrån vecka 28.

Någon som vet något om denna vagn i årsmodell 2010?
Vagnens namn är brio sing.

Tacksam för svar :)

Sitter och tittar på lite barnvagnar, fick ett tips på en sida från en läsare. Tack så mycket, era tips och kommentarer uppskattas verkligen. Sidan är www.kopbarnvagnar.se för den som är nyfiken.
Bebis i magen har vaknat nu med, massa sparkar och tryck upp mot revbenen. Mysigt men det kan kännas lite obehagligt ibland. Just nu känns det verkligen som om det är en liten fot som trycker och klappar/trycker man tillbaka lite så försvinner den men kommer snabbt tillbaka igen. Tror att det ligger en liten busunge där inne.

Hittade en bild jag inte lagt upp än.

Här är magen i vecka 27. Ganska konstigt att man själv inte märker att magen växer men kollar man på någon bild som är tagen för några veckor sen så ser man verkligen att jag har blivit större, mycket större. Fattar inte riktigt vad som hänt, haha, men på de senaste veckorna har det bara sagt PANG och helt plötsligt är jag stort som ett hus.

Det är verkligen svårt att förstå att det faktiskt ligger en liten bebis i min mage och att det är den som rör sig.
Sitter nu i soffan och klappar magen med jämna mellanrum. Det är häftigt att man kan känna var i magen h*n ligger. Det är otroligt att sitta och försöka lista ut vad det är för kroppsdel man klappar på. Längtar verkligen tills liten är ute och jag får se hur min lilla skatt ser ut för första gången, då jag får veta om det är en pojke eller flicka. Längtan är så otroligt stor.

Känns som om alla mina senare inlägg handlar om hur trött jag är. Men, men.
Igår jobbade jag kväll, ingen lång tid men ändå. Jag slutade klockan 21 och då kom Hampus för att hämta mig.
Det blev inte så värst sent, vi tittade på sveriges mästerkock och sen gick vi och la oss. Jag somnade självklart direkt som en stock och kommer inte ens ihåg när Hampus gick till jobbet klockan sex imorse.
Idag blir det jobb på dagen men inte så många timmar. Slutar klockan tre om jag inte minns fel. Sen ska jag bara åka hem och sova. Kan verkligen inte förstå hur man kan vara så trött som jag är just nu.
Mina morgonar är inte riktigt som det ska, förr gick jag upp jättetidigt och fixade en massa innan Hampus kom upp ur sängen. Nu vet jag knappt vad jag heter när klockan ringer. Klocka? Förr behövde jag ingen klocka. Det är något som inet stämmer. Speciellt när bröder hamnar i kylen, smöret i skafferiet och så vidare.

Någon annan som känner igen sig som är gravid eller har varit? Eller har jag blivit knäpp.

Haha, jag är så trött. Vaknade nu av att jag somnat i soffan, har ont i hela kroppen. Måste ha sovit på något konstigt sätt. Ska åka till jobbet om en timme och känner mig helt slut. Jag har sovit ganska bra i natt var bara uppe någon gång, har inte gjort något speciellt idag men ändå är jag så trött. Hoppas att det vänder snart annars kommer det garanterat att bli som i början av graviditeten när jag sov mellan 15-20 timmar per dygn. Inte okej!

Det är härligt i alla fall att bebisen har party i magen!