Damprov
Igår kom Petra och Linn till trollstaden, jätte kul att träffa dom.
Idag har jag haft mitt damprov samt färgprov, vilket gick superbra. Jag är verkligen skit nöjd.
Vi gjorde en jätte förändring, vi klippte av en bra bit och klippte lugg, färgade under luggen samt en större slinga i nacken i färgen rödbrun. Supersnyggt.
Nu är det bara avslutning imorgon, sen flyttar jag hem.
Idag har jag haft mitt damprov samt färgprov, vilket gick superbra. Jag är verkligen skit nöjd.
Vi gjorde en jätte förändring, vi klippte av en bra bit och klippte lugg, färgade under luggen samt en större slinga i nacken i färgen rödbrun. Supersnyggt.
Nu är det bara avslutning imorgon, sen flyttar jag hem.
Före:
Efter:
Efter:
Avslutning
Sista dagen i skolan, Trollhättan och klassen. I början kände jag ingenting, inga känslor av att jag kommer sakna någon eller något. Allt kändes bara skönt, jag skulle få åka hem, hem till folk som stöttar mig och hjälper mig på rätt väg, vem kan liksom vilja ha något annat.
Men finns det någon som kan planera sitt liv? Skulle inte tro det! Men det kan väl inte bara vara jag som är ett kontroll-freak i denna värld.
Imorgon är det i alla fall en ny dag med nya möjligheter och utmaningar. Och jag hoppas verkligen att vinden blåser åt rätt håll.
Trots de ångestfylda och ledsamma känslor jag känner just nu, så känner jag en så sjukt enorm glädje och stolthet. Jag har klarat det, jag gjorde en utbildning i fem månader som gymnasieelever gör på tre år. Jag har läst exakt lika många frisörtimmar som dom gör på sina tre år på fem månader.
Det har absolut inte varit lätt men jag har klarat det.
Det har varit många sömnläsa nätter, ångestfylda dagar.
Svett, blod och tårar var min vardag men nu är det över, och jag har klarat det!
Vägen hem kändes bra, fast ju närmre jag kom desto större blev ångesten, ångesten över att jag inte riktigt har ett givet boende ännu, att jag inte har en given trainee-plats och att jag vill så mycket mer än vad som går att åstadkomma, etc.
Det är så himla typiskt mig att vilja ha allt i hela världen och ställa för höga krav på mig och min omgivning. Jag måste helt klart sluta upp med det, för det skadar bara mig själv och andra.
När jag väl kom hem, så bröt jag ihop totalt. Jag hatar att jag inte vet hur framtiden kommer bli, eller vad som ska ske i mitt liv. Denna ovetenskap gör mig galen!Men finns det någon som kan planera sitt liv? Skulle inte tro det! Men det kan väl inte bara vara jag som är ett kontroll-freak i denna värld.
Imorgon är det i alla fall en ny dag med nya möjligheter och utmaningar. Och jag hoppas verkligen att vinden blåser åt rätt håll.
Trots de ångestfylda och ledsamma känslor jag känner just nu, så känner jag en så sjukt enorm glädje och stolthet. Jag har klarat det, jag gjorde en utbildning i fem månader som gymnasieelever gör på tre år. Jag har läst exakt lika många frisörtimmar som dom gör på sina tre år på fem månader.
Det har absolut inte varit lätt men jag har klarat det.
Det har varit många sömnläsa nätter, ångestfylda dagar.
Svett, blod och tårar var min vardag men nu är det över, och jag har klarat det!
Herrprov
Nu var det gjort, äntligen.
Gårdagens ångest och panikattacker var absolut helt i onödan, det gick ju hur bra som helst.
Men att man kan vara så nervös som jag var. Trodde jag skulle dö, speciellt när jag ringde pappa och han sa att han kanske kan bli sen för att han hade hamnat bakom segaklubben vars motto är att köra minst 30 km långsamare än vad skylten säger. Som tur vad hann han i tid.
Jag var jätte nervös hela morgonen och sprang runt i hela huset och viste egentligen inte vad jag höll på med.
Men som sagt så var det inget att vara nervös över, det gick jätte bra. Och inga fel påpekades, fick bara lite tekniktips inför gesällen. En utav lärarna hade till och med sagt till pappa att det såg jätte bra ut.
Får hoppas att han inte ljög. Nej men det gick nog jättebra, kändes som om de inte kollade lika mycket på honom som de gjorde på de andra modellerna.
På onsdag får jag i alla fall veta hur det gick och vilket betyg jag fick på klippningen.
Vi fick en timme och en kvart på oss att klippa och styla, vilket jag kan tycka var lite för mycket för när det hade gått en halvtimme så började jag känna mig klar så då satt man bara och finjusterade vilket egentligen inte behövdes.
Imorgon är det damprov samt färgprov, kommer bli spännande och nervöst såklart. Men nu har man i alla fall klarat av ett av proven. Så jag kommer säkert vara lugnare imorgon. Hoppas jag i alla fall.
Före:
Efter:
Gårdagens ångest och panikattacker var absolut helt i onödan, det gick ju hur bra som helst.
Men att man kan vara så nervös som jag var. Trodde jag skulle dö, speciellt när jag ringde pappa och han sa att han kanske kan bli sen för att han hade hamnat bakom segaklubben vars motto är att köra minst 30 km långsamare än vad skylten säger. Som tur vad hann han i tid.
Jag var jätte nervös hela morgonen och sprang runt i hela huset och viste egentligen inte vad jag höll på med.
Men som sagt så var det inget att vara nervös över, det gick jätte bra. Och inga fel påpekades, fick bara lite tekniktips inför gesällen. En utav lärarna hade till och med sagt till pappa att det såg jätte bra ut.
Får hoppas att han inte ljög. Nej men det gick nog jättebra, kändes som om de inte kollade lika mycket på honom som de gjorde på de andra modellerna.
På onsdag får jag i alla fall veta hur det gick och vilket betyg jag fick på klippningen.
Vi fick en timme och en kvart på oss att klippa och styla, vilket jag kan tycka var lite för mycket för när det hade gått en halvtimme så började jag känna mig klar så då satt man bara och finjusterade vilket egentligen inte behövdes.
Imorgon är det damprov samt färgprov, kommer bli spännande och nervöst såklart. Men nu har man i alla fall klarat av ett av proven. Så jag kommer säkert vara lugnare imorgon. Hoppas jag i alla fall.
Före:
Efter:
