Att sova i eget rum
Vi både misstänkte att det skulle funka bättre och att hon skulle vakna mindra vilket hon också gjorde. Hon hoppade över två "vakningar". Nu förtiden vaknar hon varannan timme och i bland en gång i timmen. Sjukt jobbigt måste jag säga, minns inte när jag sov mer än två timmar i sträck.
När hon väl vaknade så ammade vi och hon somnade om väldigt snabbt. Då tänkte jag och Hampus att vi skulle lägga oss i våra sängar igen för det är ju betydligt mycket skönare att sova där än i en soffa/madrass.
Men ack så dumt!
Därefter vaknade hon en gång i timmen, vilken dålig fortsättning på den natten kan man tycka. Dock så var jag mer utvilad när jag vaknade eftersom att jag ändå fick några sammanhängande timmar.
Vi ska testa någon mer gång och om det funkar då med så blir det eget rum för vår lilla skatt.
Varsitt rum
Hur länge är det "okej" att amma?
Nu säger dom att man ska amma helt tillsbarnet är ett halvår därefter ska man smyga in lite smakportioner för att sedan äta hela mål med mat och övergå till "riktig" mat. Men även att man börjar med riktig mat så rekommenderar dom att man ska amma tills barnet är två år.
Vad tycker ni om det? Är det "okej" att amma sin tvååring eller blir det äckligt?
I det förra nummret av mamá är det ett repotage om mammor som ammar sina fyraåringar. Är det okej eller inte?
Det var bland annat en mamma som berättade att hennes son kan bli jättearg när han inte får bröstet, då ställer han sig och skricker "jag vill ha tutte". Den mamman satt fortfarande och ammade offentligt med sin pojk. En annan ammade både lillasyster och storasyster. Den tredje mamman fick amma sitt barn precis innan han gick in på dagis och direkt efter vid hämtningen.
Mammorna säger klart och tydligt att de själva har valt att amma så länge och är stolta över det. Den sista mamman säger att det är många som tycker att det är konstigt eftersom att det inte är så vanligt och att de flesta bara ser nackdelar med amningen eftersom att helamningen är rätt jobbig. Men när man bara delammar så är det hur bra som helst.
Vad tycker ni? Hur länge har ni tänkt amma eller när slutade ni amma?
Öppna förskolan
Ber så mycket om ursäkt viste inte att ni som läste följer mig så slaviskt men jag har lite bloggtorka.
Vad vill ni läsa om? Vill ju fortsätta att blogga för att jag tycker att det är extremt kul och det är roligt att veta att ni saknar mina inlägg när jag varit dålig på att skriva. Gillart!
Vi mår i alla fall bra, Noelle är frisk och idag har vi varit på öppna förskolan.
Idag fick vi äntligen göra våra efterlängtade fotavtryck. Har ju velat göra det sen första gången vi har varit där men då har hon som gjort avtrycken varit sjuk eller haft något annat förhinder men idag var hon där.
Noelles avtryck blev superbra, i alla fall i leran sen får vi veta nästa vecka hur det hela blir. Ska också försöka få göra handavtryck nästa vecka, hann ju inte idag.
Annars har det varit en lugnt dag trots det är jag helt slut. Hampus syster Fanny har varit här med henne Emina, Jenny var också här en liten sväng innan jag åkte till öppna förskolan.
Nu ska vi ta knäll här hemma. Noelle och Hampus sitter och myser i soffan nu innan lilltroll ska sova.
SexMånaders Present från mormor och morfar
Igår fick Noelle ett sexmånaders packet av sin bästaste mormor och morfar. Hon fick ett par superfina hängselbyxor och världens sötaste boby till. Helt klart de finaste plaggen jag någonsin sett!
Halvåret
Min lilla tjej har blivit så stor.
Det känns som om det var igår man kom hem från bb, samtidigt som det känns som om hon alltid har varit en del av våra liv. Tänk att den sån liten och späd bebis blir så stor och livlig på bara ett halvår. Tänk om man alltid hade en utvecklingstakten?!
Noelle visade sig snabbt vara en bestämd tjej. Redan hennes första månadslevnad övade hon upp musklerna i benen så att hon kunde stå upp i ens knä, hon lärde sig också väldigt snabbt att man kunde skjuta ifrån med benen så att man kom lite framåt. Strax innan hennes enmånadsdag vände hon från mage till rygg.
På hennes två månadesdag gav hon oss hennes första skatt när pappa busade med henne. Lilla skrutt unge!
Finns det något finare än bebisskratt?! Skulle inte tro det.
Vid tre månaders ålder ville hon helst bara sitta upp eller så dock så behövde hon ju lite hjälp eftersom att balansen inte var riktigt med i svängarna. Vid den här tiden låg hon inte alls kvar på samma ställe som man lagt henne på. Att förflytta sig var ju väldigt roligt när man lärde sig det.
Kommer ni ihåg mitt glädje inlägg om att hon hade gått upp i krypställning. Fyra månader var hon då... Envis, jatack! Det måste man väl vara om man utvecklas i denna superfart.
Inte långt där efter började hon gunga i krypställning, det var inte bara i krypställningen hon gungade utan när hon satt i knät också. Man kan ju inte sitta still, eller? Drygt femmånader var hon också när hon lärde sig att sitta själv kortare stunder. Svajigt var det men det gick.
Men nu, nu är hon sex månader och har utvecklat allt som hon "övat" på fram till nu.
Nu kan hon även sitta upp helt själv, krypa och gå när man håller i hennes händer.
Liten börjar verkligen bli stor.
Frågade mamma innan idag när man slutar vara bebis. När man börjar gå kanske svarade hon då.
Så det får hon gärna vänta med ett bra tag på att göra, hon ska ju vara min bebis jättelänge till.
Fast i och för sig, oavsättvad så kommer att vara min lilla, lilla bebis!
Liten blir stor
Heldag hos Sophie
Åkte hem till henne vid lunch, vi började dagen med att ta en promenad ner till lindel för att köpa lite grejer för att sen gå tillbaka hem till henne och baka kladdkaka. Sen kom Malin med hennes Albin, vi fikade, barnen lekte därefter gick vi ut för att gunga.
Noelle och Moa fick åka tillsammas i Noelle vagn, efter ett tag märkte vi att de både var påväg att somna så vi la dem istället ner så att de fick sova. Moa låg i Noelle knä och så sov de i någon timme. Titta på bilderna, hur fina som helst.
Sista bilden är på Noelle tidigare idag hemma hos Sophie, hon kröp fram och la sig på Sophies ben. Söta unge!
Var bara tvungen att ha med den bilden bara för att hon är så fin.
Första tanden
Märkte det idag när jag gav Noelle mat hemma hos Sophie. Tyckte att det kändes annorlunda att ge henne mat, det kändes liksom som om det var något ivägen som drog mot skeden. Jag kände efter och jajamen där var den en liten, liten tand.
Första gången vi trodde att tanden var påväg var när hon var två månader gammal och vi var hos Hampus syster i Linköping. Anledningen till att vi trodde att tanden var påväg då var för att hon började drägla som bara den, gnällde och hade två svullnader på tandköttet. Men så fel vi hade eller kanske inte, det var kanske så det satte igång men det var inte förens nu tanden bestämde sig för att visa sig.
SexMånadersKontroll
Allt såg fortfarande bra ut, hon växer som det ska och följer sin kurva väldigt fint.
Nu väger Noelle 7775g och är hela 67cm lång. Huvudomfånget är 43.8. Stora tjejen det där ju!
Det är lite roligt att hon endast väger 5g mindre än hennes kompis Moa, annars är de exakt lika stora.
Imorgon blir min lilla skuttunge sex måndader!
Och helt plötsligt satt hon där.
Ja, det kan man minst sagt säga.
På fredag blir Noelle sex månader, stora tjejen.
Idag har hon börjat ta sina första krypsteg, dock så tycker hon att det är mycket bekvämare att åla sig fram fortfarande ändå. Tar nog lite tid innan man får fart på det hela men snart så kommer hon nog vara på allt och jag kommer inte ha en chans att hinna med.
Sen har hon fått någon idé om att hon ska ställa sig upp själv, helst utan att hålla i något.
Flera gånger idag har hon försökt ställa sig upp antingen på fötterna eller på knäna.
Om hon lyckas?!
Ne, inte direkt. Det brukar resultera till att det flir ett dyk rätt ner i golvet. Men snart att hon väl det med.
Förutom det så har hon lärt sig att sätta sig upp själv från liggande läge.
Hon låg på golvet och kröp/ålade när vi kom hem och sen helt plötsligt satt hon där.
Åh, jag känner att jag inte riktigt hinner med i den här utvecklingen just nu. Det känns ju inte som om det var länge sen hon bara låg och inte gjorde någonting.
Första krypsteget - Check
Det första krypsteget är taget.
Det första steget togs imorse, till en början var jag inte helt hundra på om jag såg rätt så jag mest ignorerade det. Eller det gjorde jag väl egentligen inte heller, det första jag gjorde var jag slängde iväg ett sms till Hampus: Hon kröp! Men jag ville inte skriva något här eller på facebook förrän jag var helt säker.
Men eftersom hon har fortsatt att ta små smygar krypsteg underdagen så kände jag att det blev mer och mer bevisat. Och nu när jag kom hem från a6 la jag henne på golvet och så gjorde hon det igen jätte tydligt.
Vet inte om jag ska vara glad eller inte. Haha, älskar att se henne utvecklas men nu måste jag verkligen barnsäkra allt, verkligen hela lägenheten. För det brukar väl inte stanna vid bara första stegen, det lär ju inte dröja länge innan hon är supersnabb på att krypa och river ner allt som går.
Jag är så stolt över min lilla prinsessa<3
20111017
Här har det inte uppdaterats på ett bra tag nu, hinner inte riktigt med.
Noelle har blivit sjuk så min tid just nu går ut på att trösta febrig bebis, försöka få henne att slappna av och sova samtidigt som jag torkar hennes näsa var och varannan sekund.
Men vi mår bra bara så ni vet.
Orolig natt
Varje gång jag märkte att hon slappnar av lite extra och är nära att somna försökte jag lägga över henne till hennes säng men då ifrån ingenstans börjar hon gallskrika. Efter några försök gav vi upp och hon fick sova i min säng... Undrar när det ska sluta gör ont i munnen?!
Strax efter fyra vaknar jag av att hon börjar skrika i panik. Hon vill inte äta, hon vill bara sitta i mammas famn och bli om hållen. Därefter ville hon inte somna om hur man än gjorde. Hampus fick gå ut och lägga sig i soffan för att han skulle få sova något innan han skulle till jobbet.
Efter ett bra tag när hon lugnat ner sig och ligger på mammas mage så somnade hon om en liten stund i alla fall. Strax innan sju vaknar hon igen för att hon vill gå upp i vanlig ordning.
Jag som tänkte att hon skulle sova lite längre idag eftersom att hon var vaken massa inatt.
Så idag är jag så trött att jag inte riktigt vet jag jag ska ta vägen, men vad gör man inte för sin lilla prinsessa?!
Mammam
Keolis
Keolis är det sämsta bolaget som finns.
Igår när jag skulle åka till ekhagen för att träffa Sophie och Moa så väntade jag jättelänge på bussen som var sen några minuter och när han väl kom så fick jag inte gå på efter som att det redan var för många vagnar på bussen.
Vet inte om det är konstigt att man blir irriterad för att man inte fick åka med, men just i den stund blev jag skit arg så jag var tvungen att ringa Hampus för att förklara hur arg jag var. Haha, stackars min man ibland, det var ju inte hans fel direkt.
Sen kom jag i alla fall äntligen fram till ekhagen och skulle byta buss där för att åka till a6. Denna gången kom både jag och Sophie med bussen dock så var det en annan mamma som inte kom med. Tyckte så synd om henne. De får väl typ bygga om bussarna eller nått så att det ska få plats mer vagnar. Det var liksom knappt några som satt på stolarna så hon hade ju fått plats om det inte vore för alla tomma sitt platser.
När vi sen skulle åka hem från a6 ställde vi oss på busshållplasten och väntade, när bussen väl kom så öppnade han inte dörrarna där bak. Vi gick fram och frågade om han kunde öppna så att vi kunde kliva på men då svarar han att dörrarna är sönder så att han inte kan ta emot några barnvagnar.
Hallå?! Vad är det för himla sätt? Man kan ju inte åka runt en tid som många åker buss och med en buss som många mammor åker med sina vagnar och ha trasiga dörrar.
Aja, vi fick snällt vänta till nästa buss men den fick vi inte heller åka med för ett det var fullt av stående åkare.
När väl den tredje bussen kom så fick vi plats dock så ställde sig busschauffören bussen typ en meter ifrån kanten så att vi kom nästan inte upp med våra barnvagnar. Helt sjukt! Som tur är var det två män som reagerade snabbt och hjälpte oss upp.
Inte nog med det så är chaufförerna tjuriga och kör helt galet.
Nog om detta, var bara tvungen att skriva av mig. Hatar verkligen bussarna i Jönköping!
Fina små flickor!
Först blev det en lunch på ikea sen shopping på a6 och därefter åkte vi till en lekplats och gungade.
Det var första gången som Noelle gungade och det tyckte hon om väldigt mycket, det som var mest intressant var väl att titta, känna och äta på själva gungan. Tokungen!
Både jag och Sophie blev som galna när våra vackra små flickor satt tillsammans på en gunga.
Dom är ju så fina. Det togs en massa bilder, tre av dem kommer jag att visa här nedanför, och det skrattades en hel del.
Det har varit en bra dag helt enkelt!
Bästa kompisar
Noelle och Moa är så otroligt söta när de sitter på golvet och leker tillsammans.
Ibland händer det att den ena slår till den andra eller tar leksaker ifrån varann men det är väl så det är.
Tänk att man redan som så liten vet vad som är mitt och ditt och att man redan som så liten kan vilja ha någon som någon annan har. Det är konstigt det där.
Dagligen undrar jag vad som rör sig i Noelle huvud, vad hon tänker och hur hon känner.
Det skulle vara så roligt att få veta vad hon tänker när hon sitter helt tyst och pillar på den där leksaken.
Jag älskar dig min skatt<3
Regn, regn och åter regn.
I torsdags och fredags regnade det hela dagarna så då blev det inte av, idag var det fint höstväder på förmiddagen men nu vid lunch när vi har bestämt att vi ska träffas, jag har tagit på mig och Noelle kläder och gått ut så börjar det regna. Så typiskt. Aja, min tjuriga/övertrötta lillfis somnade i alla fall den korta stund jag var ute.
Så just nu hatar jag detta höstväder!
Hoppas att det spricker upp snart och blir stålande sol så att vi kan gå ut, vill inte sitta här inne mer ju.
Vägrar flaskan
Kom gärna med tips!
Dumma, dumma tänder.
Dom här dumma tänderna som ska hålla på hela tiden.
Än så länge så syns inga tänder men hon är "knölig" och svullen över hela tändköttet där tänderna såsmåning om ska spricka upp. Vi brukar säga det att rätt som det är när vi vaknar en morgon kommer alla tänderna vara på plats.
Hon har verkligen fått alla symtom man kan när det gäller tandsprickning. Verkligen allt så som feber, dregel, röda kinder, minskad matlust och sömnproblem. En jobbig tid kan man säga, skönt är det då att veta att det är övergående.
Go´Natt
Detta kan nog bli en spännande natt om det fortsätter såhär.
Nu ligger hon i alla fall och sover och jag ska snart gå och lägga mig jag med, ville bara slänga in några rader innan.
Hampus står och tittar på himlen, det ska tydlingen falla några stjänor eller nått. Jag fattar ingenting av det där, det är mer hans grej.
Det är mycket som snurrar i mitt huvud just nu. Många tankar och funderingar men det ska nog ordna till sig det med.
Ne, nu får det nog ta och bli sängen för min del, måste ju passa på och sova när Noelle ligger så fint och sover.
Go´natt alla.
Vi hörs imorgon.
Är det nu det vänder?
Hon somnade i vanlig ordning strax efter sju, så var hon så trött så det tog inte jättelång tid för henne att somna.
Klockan fyra vaknade jag av att hon låg och blåste med munnen, jag gav henne nappen och så var hon nöjd en stund. Halv fem fick jag ta upp henne så att hon fick äta, därefter var hon inte jättesugen på att somna om så hon låg och pratade. Hampus vaknade och sa att jag skulle släcka på toaletten och att det troligtvis var därför hon inte kunde sova, det var för ljust helt enkelt. Så jag gick och släckte och hon somnade om som en gris. Typiskt att han skulle ha rätt.
Vid sju - halv åtta tog vi morgon här hemma.
Nu sitter vi och tittar på "vakna! med the voice" som vi gör varje morgon. Samtidigt som jag tittar på tv med min skatt sitter jag och funderar på om det var något vi gjorde annorlunda igår med tanke på att hon sov bättre inatt. Ingen aning, hoppas att det vänder nu i alla fall.
Ångest - det här med att börja jobba igen.
Om jag hade haft ett jobb att gå tillbaka till så hade jag säkert kunnat börja jobba efter årsskiftet eller kanske inte, vad vet jag... Ingenting.
Klart att det skulle kännas jobbigt att vara ifrån Noelle så länge på dagarna men jag vet ju att hon har det bra, hon är ju med sin pappa.
För jag känner mig redo, redo att låta Hampus vara hemma. Jag känner mig redo för att börja jobba men absolut inte för att söka jobb. Jag vill verkligen inte sitta på möten på arbetsförmedlingen, lämna cv, få åka och provjobba och få jobb för att man ser bra ut. Ja, det har hänt och det är inget för mig.
Hur länge ska man vara hemma, hur länge är det okej att vara hemma?
Hur har ni andra föräldrar gjort? Delat eller tagit allt?!
Hampus tycker att jag ska vara hemma länge, inte för att han inte vill vara pappaledig utan för att han tror att jag, vi behöver det. Kanske är det så?!
Jag tänker mer att det är bra om jag börjar jobba, får ett jobb, en fast anställning där jag trivs och får känna mig behövd. Tjänar pengar, köpa hus, starta eget och skaffa fler barn, många barn.
Eller är det kanske bättre att bara vara hemma och bara satsa på en storfamilj, som sagt vad vet jag.
Viljan, envisheten och ambitionen finns där så vad är det som saknas?!
Kanelbullens dag
Så nu har vi precis, jag, Filip och Hampus, suttit i soffan och njutit av nybakta bullar och ett glas kall mjölk. Bättre än så här kan det väl knappast bli. Lite sömn på det så är det fullbordat.
Hampus ringde Filip när han var på väg hem och frågade om vi hade bakat bullar. Då svarar min dryga bror att han inte fattar vad han/Hampus pratar om. Vilket gjorde att Hampus åkte och köpte bullar på café så nu har vi en massa bullar här hemma.
Jag är så gott som död!
Dom där dumma tänderna som håller på att växa fram, igår hade hon så ont och så hade hon inte feber. Så för att lindra smärtan fick hon en alvedon.
Strax innan sju hade hon somnat, hon fick ingen gröt på kvällen för det han vi inte med men vi tänkte att det kanske skulle vara bra att testa hur hon sov när hon bara fick amma innan läggdags. Det gör jag aldrig om igen.
Hon vaknade första gången redan innan klockan nio men då låg hon konstigt så vvi rättade till henne och hon somnade om till klockan tio, rekordtidigt. Därefter vaknade hon med cirka 1,5-2 timmar mellanrum hela natten.
Till en början la jag henne bara till rätta och gav henne nappen, hon somnade om en bara i någon enstaka minut. Så därefter fick vi amma varje gång hon vaknade, jag la över henne i hennes säng efter varje amning till en början men när klockan blev över fyra orkade jag inte utan hon fick sova mellan mig och Hampus.
Jag är så gott som död. De sista gångerna hade jag knappt kraft kvar att lyfta upp henne ur sängen.
Noelle på henne märks det inte att hon varit vaken större delen av natten. Hon ligger nu och åldar runt på golvet, biter i sladdar och skrattar i mellan åt. Aja söt är hon ju i alla fall.
Men vad ensam man känner dig som mamma på nätterna när man måste på upp så ofta och ge sitt barn mat och mannen i huset bara ligger och sover, med all rätt eftersom att han ska till jobbet tidigt på morgonen men ändå.
Idag får det blir en lugn dag. Bror kommer hit och vi ska nog baka lite bullar, det är ju kanelbullensdag idag.
Sen blir det nog en liten promenad till Sara, måste ju komma ut lite idag i alla fall.
Pingu
Vi var på babyproffsen för ett tag sen och så hittade vi så fina grejor med pingu.
Så nästa bebis kommer bara att ha pingu saker, om jag fortfarande är lika besatt då vill säga.
Dessa nätter...
Nu är jag fortfarande är stolt men inte alls så utvilad.
Förr sov Noelle mellan 19-05 sen ändrades det till 19-03 vilket också var helt okej, givetvis så somnade hon om efter det att hon fått mat.
Nu somnar hon fortfarande vid sju men hon vaknar redan vid elva för första nattamingen...
Vad är det för tid att vakna på?
Förr vaknade hon bara en gång, nu efter det att hon vaknat vid klockan elva så vaknar hon var tredje timme sen för att äta?!
Vad kan detta bero på?
Hon sover inte överdrivet mycket på dagarna och hon äter helt okej. Jag kan tycka att hon har börjat äta mindre.
Vi har bra rutiner och hon har gröt varje kväll.
Kanske skulle hon sova bättre om hon fick ersättning på kvällen istället för bröstet eller skulle det bli bättre om hon fick sova i sitt egna rum?! Vi får väl testa oss fram och se.
Kanske är detta bara en period, vi får hoppas det.
Jag vill så ju gärna känna mig utvilad igen.