Nu är det gjort!
För en stund sen ringde han från salongen, och jag som ännu inte hade bestämt mig för om jag skulle berättade under telefonsamtalet eller på intervjun. Han hade ju i och för sig fattat att jag var gravid när han såg mig, har ju blivit något av en liten tjockis. Vi bestämde att jag skulle komma till salongen imorgon klockan tio, när de öppnade, för en intervju och kanske en provklippning. Sen la vi på. Och jag fick värta ångest attacken... Varför sa jag det bara inte. Vill ju inte att han ska slösa tid på mig om han inte ens vill för att jag ska ha barn. Och hur jobbigt kan det inte bli imorgon om han inte vet om det och jag kommer där med min tjockismage.
Det slutade i alla fall med att jag ringde upp honom för att berätta att jag väntar barn och beräknas komma i april. Han sa inte så mycket, verkade mest bli lite chockad. Men jag ska ändå gå dit imorgon! Så nu får vi se hur det går för mig imorgon. Men det känns så himla bra att jag berättade för honom i alla fall.
Tror verkligen inte att jag får jobbet. Det är ju liksom inte bara jag som har sökt och man antäller väl hellre någon som har gesäll och inte har en bulle i ugnen.
Det slutade i alla fall med att jag ringde upp honom för att berätta att jag väntar barn och beräknas komma i april. Han sa inte så mycket, verkade mest bli lite chockad. Men jag ska ändå gå dit imorgon! Så nu får vi se hur det går för mig imorgon. Men det känns så himla bra att jag berättade för honom i alla fall.
Tror verkligen inte att jag får jobbet. Det är ju liksom inte bara jag som har sökt och man antäller väl hellre någon som har gesäll och inte har en bulle i ugnen.
Kommentarer
Trackback