Tårarnas program
Har nog aldrig gråtit så mycket av att titta på en förlossningsdokumentär och då har jag/vi sett en hel del. Varje gång en mamma får sitt älskade barn på bröstet så brister det, tårarna bara sprutar.
Det värsta av allt är att man får gråta i smyg, mannen ska ju vara lite macho. Antar att det är för att han också har en stor klump i halsen.
Jag är sjukt taggad och längtar som bara den tills det sätter igång.
Vi sitter ofta här hemma och funderar på hur det kommer att bli, vilken dag, hur det kommer starta och så vidare. Man kan ju alltid drömma men sen får det ju bli som det blir.
Detta blir i alla fall ett program att följa de sista veckorna nu.
Det värsta av allt är att man får gråta i smyg, mannen ska ju vara lite macho. Antar att det är för att han också har en stor klump i halsen.
Jag är sjukt taggad och längtar som bara den tills det sätter igång.
Vi sitter ofta här hemma och funderar på hur det kommer att bli, vilken dag, hur det kommer starta och så vidare. Man kan ju alltid drömma men sen får det ju bli som det blir.
Detta blir i alla fall ett program att följa de sista veckorna nu.
Kommentarer
Postat av: Anonym
som sagt som jag skrev på sms, livets gråt här hemma (hos mig iaf)! Det är så spännande, inte långt kvar nu alltså..åh!
Postat av: fny
fny försvann visst..
Postat av: Sarah
Jag var en av de där som inte tittade på några sådana program för jag ville inte ha min dröm förlossning i huvudet utan jag ville ta det som det kom. Inte ha några förväntningar eller liknade eftersom alla är olika :) Sen var jag rädd för att bygga upp en rädsla inom mig om jag skulle se programmen haha töntig som man är. Men man sitter ju lite i klistret för hur man än gör så ska den ju ut ^^
Trackback
