Klockan fem?
Ja, det är så det är att ha en galen katt och dessutom vara gravid.
Vaknade av att katten oroligt springer runt i sovrummet och skriker. Jag fattar ingenting, ibland skulle det vara bra med en tolk.
Jag blir genast superpigg (så det är när man är gravid) och lägger honom brevid mig för att lugna ner honom. Han blir lugn och ligger tätt mot min mage. Vi somnar om, trodde jag i alla fall, helt plötsligt är han igång igen och denna gången är han uppe på Hampus nattduksbord. Vad är det egentligen han är ute efter?
Jag hör någonting slå mot golvet, det låter som om grejen som föll gick isär. Självklart! Katten kastade ner Hampus mobil i golvet så att batteriet föll ur. Vet inte vad jag ska säga?! Jag vill inte heller att han ska behöva gå upp till jobbet men hur förklarar man det för en katt?

Jag får ju tänka positivt, Mio håller mig ju i alla fall sällskap nu när vi sitter här i ett mörkt vardagsrum. Med all rätt eftersom att det är hans fel att jag är uppe.