Dagen före dagen med stort D, eller?
Just nu känns det som om vi kommer att gå över tiden ända fram till igångsättning och jag blir så trött av bara tanken. Jag vill ha ut bebisen nu, nu, NU! Men vad gör man, tydligen så finns det ingenting som kan sätta igång förlossningen enligt barnmorskan.

Apropå barnmorskan så var vi där idag, vi fick göra ett ultaljud för att se så att liten ligger med huvudet ner eftersom att vår barnmorska blev lite osäker bara för att jag och Hampus sa att den hade varit lite mer aktiv igår än vad h*n brukar. Men allt såg bra ut och hjärtslagen låg på cirka 150.
Det är sjukt stor skillnad att se ett ultraljud i vecka 20 som i vecka 40. I vecka 20 såg man hela bebisen klart och tydligt, nu kunde man bara se olika delar på varje bild så man fick inte någon direkt uppfattning om hur h*n såg ut.
Men h*n hade det bra i magen i alla fall, vilket är bra även fast att jag mer än gärna vill ha h*n utanför magen just nu. Vi fick en ny tid den 21 april, hoppas för allt i världen att jag ska slippa gå dit nu.

Vi får allt se när h*n bestämmer sig för att komma ut. Hampus tror på att det kan bli inatt men jag tror han säger så bara för att försöka göra mig glad. Jag känner mest att det är lika bra att sluta hoppas eftersom att man bara vaknar och är sjukt besviken eftersom att förlossningen inte har satt igång.

Något som är bra är i alla fall att vädret är kanon så vi ska gå en promenad snart och ikväll har Hampus lovat att göra potatismos till mig. Lycka!

Nu får vi alla hålla tummarna att vår lilla knodd kommer snart!