I tisdags var vi på vår första vigselträff, fyra månader innan bröllopet. Jag har inte varit direkt nervös tidigare men då när jag sätt där i Hakarpskyrka och lyssnade på prästen kände jag verkligen hur nerverna spelade mig ett spratt, speciellt när hon berättade olika saker som man skulle tänka på så man inte snubblar eller gör något annat dumt. Nu dagen efter vigselträffen är jag inte lika nervös men tänk hur jag kommer att vara veckan innan, det kommer typ inte kunna gå att prata med mig. Ne, nu ska vi inte säga så blir ju lite nervös när jag tänker på det.

Tiden går väldigt snabbt och det är sjukt mycket kvar att planera och fixa inför den stora dagen men det fixar vi.